Det kan ju bara bli bättre!

I eftermiddag ska jag träffa en arbetskamrat från företaget jag jobbade på när jag blev sjuk. Han var min gruppledare (GL) när jag började jobba på larmcentralen men senare fick han andra uppgifter så vi träffades inte alls mycket efter det. Och nu träffas vi inte alls eftersom jag inte är där.
Så idag efter jobb ska vi träffas, ta en fika och skvallra lite. Komma ikapp.  Det ska bli supertrevligt.

Därför tänkte jag i mitt stilla sinne att jag tränar på morgonen, innan jobb. Men det gick inte mitt huvud med på serru. Vaknade med huvudvärk, så det sket sig rejält. Nåja, det ordnar sig slutändan.

Praktikanten Tim, som vi har nöjet att ha hjälp av på jobb är inne på sin sista vecka. Han har varit superduktig och till enormt stor hjälp. Han har fått så mycket beröm av de goa pensionärerna som tränar på förmiddagen. De tycker han är så duktig och städar så fint. Härligt att höra.

Frukosten hägrar efter en skön promenad med Zeth. Kaffet har slunkit ner som det ska och dagen kan börja. Jag hoppas bara att huvudvärken lägger sig snart. Men det gör den säkert. Be gone! Be gone!

Ha det gott
Lene