Jag blir så glad långt in i själen när vi har så här underbart sensommar/förhöst väder. Hihi kan man säga så? Förhöst. Jadå, jag kan.
Idag ska jag iväg ett ärende sedan inget mer. Det får räcka så för idag.
Jag har suttit i telefon hela morgonen känns det som. Det måste till ibland det också. Har man samtal man måste ringa så har man.
En arbetskamrat till mig skrev en väldigt bra och sann text som jag definitivt kan skriva under på.
Jag tänkte jag skulle dela med mig till dig, så här kommer texten.
Att ses som stark har både för- och nackdelar...
Ja, jag har skinn på näsan!
Ja, jag står upp för mina barn och min familj.
Men ja, det gör ont när du säger eller gör taskiga saker.
Jag blir ledsen av att se andra fara illa, må dåligt eller insjukna.
Jag finns där när du har ont, när du är ledsen, när du förlorat nån, när du behöver en vän.
Men även om jag kan vara tuff och hård, kan även jag behöva vara svag nån gång.
Bryta ihop och gråta som ett barn. Få en klapp på axeln, en kram eller orden "jag finns här, du är inte ensam".
Även om jag ler, betyder det inte att jag alltid är glad.
Men, jag lovar dig, likt en katt, landar jag alltid på fötterna. Borstar av mig skiten och kommer tillbaka. Stärkt av riktiga vänner och min familj. Vad jag vill ha sagt med detta, ta inget/ingen för given! Bjussa på en komplimang, en fin gest eller varför inte en kram?! Livet är alldeles för kort, för att kastas bort!
Det är så sant och något alla människor borde tänka på.
Med de orden vill jag säga: Ta vara på varandra, älska varandra som idag vore den sista. Var rädd om dig.
Ha det gott
Lene
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar